Dag 44
Det var en kall natt i natt, eller egentligen var den inte jättekall men det går fort att vänja sig vid varmare temperaturer. -15 grader sades det att det varit. Varken jag eller hundarna har frusit utan sovit både hårt och gott! Det jag främst märkte att det varit kallare på var kondensen inne i tältet och att allt vatten frusit.
Flexibel måste man vara när man är ute så här. Man kan inte spika någonting som det hela tiden är så många parametrar som spelar in. Vädret, dagsform och snöförhållandena är ex på saker som man hela tiden måste väga in när beslut fattas och/eller ändras. Tanken var att jag skulle ha en vilodag i Kittelfjäll för att invänta Ulrika. Av olika skäl så ändrades det så vid lunchtid idag skidade jag och hundarna vidare söderut. Vi kom nästan genast in i Marsfjällets naturreservat. Jag är väldigt glad över att jag skidade den lilla omvägen till Kittelfjäll och kom till det här området för det är så himla vackert. Ett imponerande fjällmassiv med riktigt vackra fjällformer!
Jag började med att följa en ren skidled. Måste säga att det är ljuvligt att slippa alla skotrar. Slippa höra dom, slippa se dom och slippa känna lukten av dom! Jag är nog som alla andra, vill h spår men slippa se dom :) Här fanns det spår, så det var det bästa från två världar :)
Bitvis gick skidleden riktigt brant upp genom skogen. Så pass brant att jag var tvungen att ta av mig skidorna trots att Alice hjälpte till väldigt bra! Men känslan när man kommit upp för en backe är så skön!
Vid Stinas kullarna gick skid- och skoterled ihop och följdes sedan åt resten av vägen till Blerikstugan. Just som jag skidat över Rissjön blev jag ikapp körd av två trevliga killar, med sig hade dom en av Vegas skor som hon tappat under dagen. Vi slog följe resten av vägen till stugan där deras familj som åkt skoter upp väntade på dom.
I själva stugan fanns däremot inga gäster. Hundarna tyckte att det var skönt att komma in! Båda två ligger utslagna framför spisen och ser ut att ha det riktigt bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar