onsdag 13 augusti 2014

Via-alpina dag 95

Dag 95: Robiei-Riale

Igår åt jag verkligen supergod middag! Trerätters av högsta kvalitet! Dem var så underbart snälla att dem sparat det sista av omeletten till mig så att jag fick den till frukost! Jag åt även av frukostbuffén. Så när jag skulle börja gå var jag minst sagt mätt! 

Det tyska paret som jag nämnt tidigare, Silvia och Stephen, har jag vandrat tillsammans med hela dagen. Hur trevligt som helst! Vi hann inte mer än lämna stugan förrän det började regna. Ett tungt regn började falla och höll i sig lika ihärdigt i 3 timmar. Därefter var det dimmigt, men inte så mycket nederbörd. Det började inte överdrivet bra, vi gick fel. Inte jättemycket men tillräckligt mycket för att en hel del tid skulle försvinna. Det slutade med att vi kom ut vid dammen vid sjön Lago di Robiei, vilken var avspärrad.. Men till sist var vi så på rätt väg och gick upp till passet Bochetta di Val Maggia, 2635 möh. Någon utsikt belönades vi inte med. 

Därifrån gick vi ned till Riale, 1729 möh. Riale ser inte ut att vara mycket för världen när man ser det på kartan. Men det är en populärt turistmål. Vi såg inte mycket av turismen en regnig dag som denna men fick höra om den. Vi gick till en bar och åt det första vi gjorde innan vi skulle leta efter plats för våra tält. Silvia och Stephen åt pizza, vi hade ju ändå kommit in i Italien vid passet :) Jag drack varm choklad och åt en toast. Vi fick höra om en campingplats bara 5 min längre bort. Den gick vi till. Efter att vi slagit upp våra tält och sedan letat efter lite ved att göra en brasa med kommer en föreståndarinna. Man fick visst inte bo med tält här, bara husbilar! I Italien fick man inte heller elda. Men sedan sa hon att hon inte sett oss och gick vidare. 

Jag och Vega hade en liten minikonsert med munspel och skönsång på campingområdet. Vi måste börja träna på allvar nu. Monaco närmar sig med stormsteg! Idag var sista dagen på röda spåret, imorgon börjar det blåa! Känns faktiskt stort. Men här skiljs min väg med Silvia och Stephens. 

Att få igång elden krävdes stor tålmodighet, inte lätt efter dagar och åter dagar med regn! Men till slut lyckades vi! Men vid det laget kom ett italienskt par ut till oss från sin husbil med mat till oss! polenta med spenat som kvinnan i paret plockat vilt här i området. Hon kunde allt om växterna i områdets användningsområden! När elden äntligen tagit sig bra började det regna på nytt. På ropade paret in oss till sin husbil och bjöd på frukter från sin trädgård, alkoholhaltigadrycker och en extremt trevlig kväll! Vi blandade alla språk vi kunde för att förstå varandra, tyska, italienska, engelska, franska och kroppsspråk. 
















1 kommentar:

  1. Vad skönt att höra att det alltid finns härligt snälla och hjälpsamma människor som du möter på din vandring! Hoppas det blir bätttre väder from nu!

    SvaraRadera