Dag 42: Hermann v. Barth Denkmal-Sattelwald
Det finns sätt som är mer trevliga än andra att vakna på. I natt blev jag väckt av en som hör till kategorierna mindre. Mycket mindre. Bounty kräktes i min sovsäck med mig liggandes i den.. Bara att göra det bästa av situationen och tvätta av allt så gott som möjligt, byta om, klä mig varmt då jag inte längre hade något att ligga i och sova några timmar till..
När det sedan blev morgon gick jag till Karwendelbach som rann förbi alldeles invid tältet, igår. Idag var där snustorrt. Tur att jag fyllde på ordentligt med vatten igår så att jag hade till både frukost och första vandringssträckan!
Även idag har det varit väldigt varmt, som tur är har vi kunnat gå mycket skuggat. Hela vägen upp till Hochalmsattel, 1803 möh hade vi skugga av en bergssida eller träd. Det var en väldigt vacker vandring dit upp, fin vandringsstig och vackert vart än man tittade. Sedan gick vi ned till Karwendelhaus, 1771 möh. Där tog vi av oss väskorna och satt oss för att vila en stund.
Att gå från Karwendelhaus ner till Scharnitz, 964 möh är drygt. Väldigt drygt. Det är långt att gå och det faktum att det inte ändras mycket i terrängen och omgivningen gör att det känns ännu längre. Kändes som om vi gick och gick och gick men tog oss ändå ingenstans. Ofta fanns ingen som helst skugga och det var väldigt varmt! Men som tur var gick vi längs med Karwendelbach i stort sett hela tiden så hundarna kunde gå ner och svalka sig och dricka av vattnet när helst dem ville och behövde. Jag passade också på att tvätta upp kläder vid en av våra pauser, värmen eller hettan rättare sagt är iaf bra till något. Allt torkar väldigt snabbt!
Efter att ha vandrat i vad som kändes som en evighet kom vi ner till Scharnitz. Där var mataffären mittpådagenstängd. Men det gjorde ingenting, för vi gick in på restaurangen mitt emot. Hundarna sov under bordet medan jag åt crepes fyllda med spenat och fårost serverade med en tomatsås. När jag ätit färdigt gick jag in till hotelldelen av byggnaden och betalade in mig på deras wifi. Att uppdatera bloggen tog betydligt längre tid än jag räknat med då uppkopplingen inte var så snabb. Men det gjorde inget, det blev bara en längre paus för hundarna undan värmen.
När vi sedan skulle gå vidare hade väldigt mörka moln dragit in och åskan mullrade på avstånd men arbetade sig allt närmre. Som tur var kom den aldrig till oss utan vi fick nöja oss med en liten regnskur. Det har börjat att vara väldigt torrt ute, flera av de vattendrag vi passerar är helt torra. Jag hade räknat med att kunna ta vatten ur Sattelgriesmure som vi slagit läger invid. Kruttorr, så efter att ha slagit upp tältet och lagt in väskorna i skydd mot regnet så fick vi gå över en kilometer ned till Gießenbach. Alla vattendrag var torra även där, så jag frågade en kvinna som satt ute på sin veranda efter vatten. Det ordnar sig alltid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar