fredag 21 mars 2014

Vålådalen - Lill-Stensdalen


Hemma är där man känner harmoni. Om det påståendet stämmer så är jag då hemma när jag är ute på tur, när jag skidar eller vandrar (allra helst med tältövernattningar). Då känns allt rätt och naturligt. Den bästa versionen av mig själv kommer också fram när jag är ute. Mer glad, avslappnad, positiv och kanske rent av mer lycklig.

Jag och Vega har idag skidat från Vålådalen till Lill-Stensdalen. Där har vi slagit upp tältet i slutet av fjällbjörkskogen. Det har varit en helt FANTASTISK dag med blå himmel. En del vind har det varit, men så länge som man höll sig i rörelse har det ändå räckt med dubbla underställströjor på överkroppen.


20 km skidat blev det, känns bra inför vandringen. Kroppen har verkligen börjat vara mycket bättre nu!

Det här är den första soloturen på ett tag. Väldigt välbehövlig! Att gå ensam ger till för reflektion och eftertanke till allt vad som man upplever och är med om annars i vardagen.

Något som jag tänkt mycket på under dagen är alla dessa skolor på hur man egentligen ska leva. ”blicka framåt”, ”Lev i nuet”, ”Fånga dagen”, etc. Med som så mycket annat blir det ganska motsägelsefullt. Det enda som känns säkert är att det ofta är lättare att leva i nuet när man är på tur mot när man befinner sig mitt i vardagslivet.

Hela dagen har vi i stort sett bara gått genom skog. När man börjar komma upp på lite höjd och skogen blir mindre tät. Landskapet öppnar upp sig allt mer och man kan se fjälltoppar åt vilket håll man än tittar, då fylls jag av en obeskrivlig känsla. Världen är vacker!

Jag brukar aldrig ha med någon som helst alkohol på mina turer. Men på denna tur har en liten flaska punsch fått åka med. Punsch i varmchoklad, det är guldkant i tillvaron :)

Vega ligger här i tältet med mig och verkar nöjd över två saker just nu:
1. Att ha sin matte för sig själv för ett tag.
2. Att vara på tur och få arbeta (dra pulka).
Hon drar verkligen bra! Det är stor skillnad på snön idag mot när vi gick upp till Lunndörren häromdagen. Då var den djup och lös. Idag har den varit packad. Hela vägen fram till Stensdalsstugorna fanns det spår. Vidare därifrån på leden mot Gåsenstugorna så var det betydligt mer sparsamt med spår. Där verkar inte många ha rört sig. Men som snön är så hård och packad går det problemfritt!

Munspelet är med, sitter och spelar i takt med att vinden tar tag i tältduken.











Blåbärskaka jag fick medskickad, gott!







 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar